|
Lars Pålsson, född 1810 i Kultsjölandet, Vilhelmina,
död 1878-05-15 i Sollefteå. Bosatt i Blajkfjäll, Vilhelmina.
Tjänste dräng i Bergvattnet. Begynt läsa svenska ABC boken. Till Sollefteå.
Uttagit attest 1837-10-14 att höra till Vilhelmina.
Lyst 1836 27/2 i Åsele med änkan Elsa Margareta Persdotter
ÖSTRA MALGOMAJ/BLAJKFJELL LAPPSKATTELAND
Kmt Bh Wb Hd utslag uppå åborna Carl Persson och Olof Persson i Statsås, Per Erik Persson, Olof Daniel Persson, Daniel Petter
Hansson, Elias Isaksson och Mats Isakssons i Djupdal, Mårten Ersson i Andersmark samt Henrik Eliasson, Sven Petter Svensson,
Nils Isaksson och Johan Petter Erssons i Tjäl och Wilhelmina socken, gemensamma ansökning, att som af ett den 2 oktober
nästlidet år författat och ansökningen bilagt protokoll visade sig att lappmannen Lars Pålsson i Östra Malgomaj eller Blajkfjellandet
så uppehåller sig med sina renkreatur inuti sökandenas och kringliggande byars slåtterängar, att det är en omöjlighet för sökandena
att ega bestånd derest Lars Pålsson å detta land, hvilket är beläget vid socknens ytterkant och på alla sidor omgifves af byar, få
därstädes med sina renkreatur vistas; det måtte sökandena befrias från intrång och Lars Pålsson och hans renhjordar, mot skyldighet
för sökandena att erlägga den skatt och onera, som för landet belöpa, hvaröfver ofvanbemälde Lars Pålsson blifvit hörd och sig
förklarat.
Gifvet å landskontoret i Umeå den 16 februari 1858.
Det sökandena åberopade och hit inlemnade protokollet är ord ifrån ord så lydande:
Sid 175: Utdrag af syneprotokollet hållet uti Djupdahl den 2 oktober 1857
§ 15
S.D. Efter i till Åsele, Dorotea och Wilhelmina Kyrkor i behörig tid och ordning kungjord termin, infann sig undertecknad
kronolänsman med biträde af nämndemännen Salomon Persson i Granliden och Hans Hansson i Skansholm uti Djupdahls by,
Wilhelmina socken för att, till ödmjukast följe af Kongl. Majts. Befallningshafvandes förordning uti Resolution den 3 mars detta år,
medelst anledning af lappmannen Lars Pålssons i Öster Malgomaj den derförutgågne januari ingifven ansökning, utstaka gränserna
för hans efter Konungens Befallningshafandes utslag den 4 januari 1845 innehafvande lappskatteland Blajkfjell eller Östra
Malgomaj; Och inställde sig dervid ej allenast sökanden Lars Pålsson, utan och från intill detta fjell gränsande byamän, Per Erik
Persson, Olof Daniel Persson, Daniel Petter Hansson, Elias Isaksson och Mats Isaksson i Djupdahl, Mårten Ersson i Andersmark å
egne och Tjähls byamäns vägnar, Olof Persson från Statsås, Nils Ersson för Afwaträsk byamän och Henrik Olsson för Granliden
och Ormsjö byamän uti hvilkas närvaro efter läsning af ofvannämnde ansökning och resolution följande syn och undersökning
företogs:-
Af företedd äldre rågångshandlingar fanns den upplysning, att rået för detta lappland sträcker sig: I öster mot lapplandena Alblosele
i Wilhelmina och Afwaträsk i Dorotea socknar.
Uti en (leväna?) å högsta Blajkfjellet kallat Svalan Galltjen, hvarifrån rået sträcker sig i norr österom Bakloåive, derifrån till
Hållbäfverhuset uti Laxbäckskroken, derifrån till Malgomajsjön. Derifrån går rået i väster till Skärhällan i sist nämnda sjö, där
tvärrå blifver och sträcker sig i söder i rät linie ifrån sistnämnde punkt till Skällmyran på högsta fjellet, där tvärrå blifver emot
Ormsjölandet i Dorotea och sträcker sig i öster ifrån Skällmyran till Wallhöjden och derifrån till förstnämnde råpunkt
Svalanfjellfjell.
Inom gränsen för detta lappland, som således ligger helt och hållet inom Wilhelmina socken just vid gränsen emot Dorotea och
upptager en arealvidd af cirka fyra qvadratmil widd, ligga byarna Djupdahl, Malgovik, Laxbäcken, Rembacka, Skansholm, Skog,
Mark, Tjähl och Andersmark som åbos af tillsammans fyratio bönder och nybyggare, deraf Djupdahls, Tjähls och Andersmarks och
Skogs åbor, hafwa sin egenteliga hufvudbergning ända upp under fjellkanten och åtskilliga myror på sjelfva fjellet.
Egenteliga snöfjellet, som ej begagnas till bergning, består för det mästa af sumpigt myrland och obetydligt med renmossa samt är
ifrån fjelltrakten till uppgågna rået cirka ¼, 1/8 och 1/12 mil bredd och ¾ mil långt, inom hwilken sistnämnda terrain dock ändå
ligga åtskilliga insynta och afbergade ägor och myrslogar - att inhäfda och stänga omkring denna slott är omöjligt, likasom det är en
omöjlighet för lappen att så vårda sina renar, att de icke skola göra skada å kringliggande slottesängar som härstädes måste utgöra
hans hufvudsakliga föda.
Å östra och södra sidan om detta land tillstötande Afwaträsk och Ormsjö byamän, som på grund af KBh utslag den 7 juli 1801 och
den 10 november 1817 innehafwa Afwaträsk och Ormsjö lappland, bestredo sökanden Lars Pålssons (ville?) öfverskrida gränserna
för det af honom innehafvande Malgomajlandet emedan de sjelfva begagnar sina lappland för egna renar, som skötas af lappmannen
Påhl Påhlsson.
Slutligen få synemännen på derom framställd begäran upplysa; att äfven Statsås slottesängar sträcka sig ända upp under fjellet mot
detta land; att Statsås, Afwaträsk, Ormsjöns, Tjäls, Andersmarks och Djupdahlens ägor äro sammanhängande å flera ställen och
runtom kring inneslutna Blajkfjellklumpen där Lars Pålsson har sitt huvudsakliga tillhåll; att Statsås, Djupdahls, Andersmarks och
Tjähls byamän lida största skadan utaf att renlapp vistas å detta land, där ingen sådan på öfwer tjugo års tid suttit och, uti det att
ohjelpligt för någon lapp med egande renkreatur uti derstädes vistas om dessa hemman skola äga bestånd, hvarföre desse
sistnämnde byars åbor önskan är att blifna gjorde lapp med renkreatur från sina ägor och erlägga belöpande skatt och ränta för detta
lappland.
Sökanden Lars Pålsson medgaf äfwen att han inom så inskränkt omfång omöjligen kunde vårda sina renar så att de ingen skada
skulle desse åbor ådstakomma.
Uppläst och riktigheten häraf å ömse sidor vidgåtts intygar - datum som ofwan
(Krono länsman)……………………………………
Salomon Persson i Granliden
Hans Hansson i Skansholm
Synemän
Detta med hvad Lars Pålsson uti sin afgifna förklaring anfört, har Kungl. Majts Befallningshafvande öfvervägt; och alldenstund
Kungl. Majts Befallningshafvandes allmänna kungörelse af den 13 oktober 1801, som genom Kungl. Majts nådiga resolution af den
3 maj 1825 vunnit stadfästelse, till allmän efterrättelse inom Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplougs, Jokkmokks och Gillevare
lappmarksförsamlingar gränsande socknarne Umeå, Degerfors, Skellefteå, Piteå, Luleå och Råneå stadgar och förordnar, att den
nybyggare, hemmans-åbo eller prästebordsinnehafvare, hvilken å sina ängar och slåttesängar, icke förvarar höet uti ordentliga lador
utan lägger detsamma i stack, bör sådanes sina stackar imed en stadig och tät gärdesgård, till fyra alnars höjd samt fem eller sex
alnars afstånd å alla dess sidor ifrån stacken inhägna så att kreaturen ej kunna åde åtkomma höet, vid äfventyr att i annat fall sjelf
stånda vid skada;
Fördenskull och (ehuru berörde satta att förvara …… och …. ) så icke veterligen är föreskrifvet till iakttagande i Åsele lappmarks
och derunder lydande Wilhelmina, Dorotea samt Åsele och Fredrika socknarna inom vilka möta enahanda hinder och olägengeter i
berörde hänseende sig förete, som uti förutberörde lappmarkssocknar, anser Kungl. Majts Befallningshafvande sökandena såväl som
andra hemmansägare och innehafvare jämte krononybyggare, hafva varit och fortfarande wara skyldiga, att på ofwanberörde eller
annat lika ofelbart sätt förvara inbergad gröda, så att densamma ej må kunna af renkreatur åtkommas, ätas eller fördärvas, wid
äfventyr att sjelfva stånda den skada som eljest kan ske; I följe hwaraf och som sökandena icke styrkt, att deras i lador eller
omstängda hässjor inbärgade hö eller annan gröda, blifvit af sökandenas renkreatur till större eller mindre del förstörd, Kungl. Majts
Befallningshafvande icke finner den af sökandena öfverklagade olägenhet wara af sådan beskaffenhet, att förklaranden Lars Pålsson
för närwarande kan afhysas från Östra Malgomaj eller Blajkfjell lappskatteland, hwarjemte han den 4 januari 1845 blifvit inrymd,
helst han, enligt företedde qvittenser, ifrån och med för år 1846 till och med innevarande år har erlagt de för samma land belöpande
utskylder.
Anvisning
År och dag som ofvan GM annot
Gift 1836 i Vilhelmina med
Elsa Margreta Persdotter,
född 1812-04-25 i Grundsjölandet, Vilhelmina. Bosatt i Blajkfjäll,
Vilhelmina. Dop Volgsjö 1812-04-25.
|