Nils Ersson Njajta
född 1784-12-28, död 1856-05
Nils Ersson Njajta
f. 1784-12-28
Ran
Lycksele
d. 1856-05
Ran
Tärna
Skattlapp
Stångberg Ran-Boksjön
Tärna
Biografi ] [ Barn ]
Erik
Nilsson Lenes

f. 1756-03-07
Ran Berdlida, Lycksele
d. 1833-01-05
Ran, Tärna
Skattlapp
Ran Bertlida
Nils
Månsson

f. 1719 Ran, Sorsele
d. 1771 Gran, Sorsele
Skattlapp
Måns Enarsson
f. 1689 Ran, Sorsele
Kerstin Andersdotter
f. 1690 Gran, Sorsele
Elin
Pålsdotter

f. 1729 Norska Ran, Sorsele
d.

Pål Jonsson
f. 1702 Bertfjäll, Sorsele
Marget Månsdotter
f. Ran, Sorsele
Anna
Andersdotter Lutt

f. 1761-04-11
Ran, Lycksele
d. 1838-11-04


Ran Bertlida
Anders
Andersson Lutt

f. 1736 Ran, Lycksele
d. 1782 Ran, Sorsele
Skattlapp
Anders Henriksson Lutt
f. 1689 Ran, Lycksele
Marget Östensdotter
f. 1695 Gran, Sorsele
Elsa
Larsdotter

f. 1734-10 Arvidsjaur
d.

                
                
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Nils Ersson Njajta, född 1784-12-28 i Ran, Lycksele, död 1856-05 i Ran, Tärna. Skattlapp i Stångberg Ran-Boksjön, Tärna. Dop 1785-01-07. Begravd 1856-11-30.

Nils döptes i Lycksele den 7 januari 1785.
Faddrar: Swen Nilsson i Gran och hans hustru Maria Larsdotter
Skickaren Nils Olofsson af Ran o hh Maria Tomasdotter
Östen Andersson Bannak af Norska Ran o hh Gertrud Sjulsdotter.
När dottern Anna döps i Sorsele 1810-12-02 (22?) är Nils Ersson Ungsprintare.
Nils och Anna Maria, flyttade från Vapsten till Ran 1824. Nils kom från Ran.
Stångberg Lappskatteland 1843 Resolutionskoncept AIIa:46 Nr 346: Landshövdingeembetet Wästerbottens hövdingadömes utslag, uppå Nils Erikssons i Stångberg och Stensele socken ansökning om råskillnads uppgående och fastställande omkring det af sökanden innhafda renbeteslandet Stångberg kallat;
Gifvet å Landskontoret i Umeå den 20 juni 1843
Vid i anledning häraf förordnad och den 30 juli 1841 af kronolänsman, numera expeditionsfogden B.O.Holmström med biträde af tvänne nämdemän hållen Rågångsförrättning är en ni inhämtad så lydande beskrivning författad:
År 1841 den 30 juli företogs af undertecknad Kronolänsman efter kungjord termin till wördsammaste iakttagande af Konungens Befallnihafandes förordnande den 5 uti denna månad, att uppgå råskillnad mellan Stångbergs lappskatteland i Stensele socken och dertill gränsande Lappland. Biträdande nämdemän voro Per Hansson i Bastuträsk och Johan Winter i Flakaträsk, hvarjämte sökanden Nils Ersson och angränsande voro tillstädes och erforo det följande råpunkter besågs och antecknades.
Vid förrättningen utröntes att sökanden ärft detta ifrågavarande land efter dess aflidne fader Erik Nilsson och att samma land medelst verkställd delning 1837, blivit skild från Lars Abrahamssons land Stältjabole, vilken delning medelst Kunungens Befallningshafvandes utslag den 27 september 1838 blifvit på vanligt sätt fastställt. Varandes sökandens eller Stångbergs Landet uti berörda utslag inneslutet inom följande punkter nämligen:
Från Gerjesjaur efter Gemtsbäcken, till Gemtjaur från denn sjö till tvenne stenar som blivit uppsatta som råmärken mot Mårten Mårtenssons land å låglandet vester om Stångberget. Dessa råskillnadsstenar visa sträckningen till Dalvatsjaur, från vilken sjö, rålinien går till sydost till och efter Hällbäcken.
Vidare till och efter Stångberg genom en där varande dal efter vilken Kraujebäcken löper.
Sedan efter denna bäck till nedersta tjern å den samma där rået emot Måns Jonssons och Mikael Sjulssons land möter, och bryter sedan till Utje-bjällgor, Tjorgeltjock, Leukanwadge och Bluvinnjuna å Öfra Gerjesjaur, samt slutligen efter denna sjö till först omnämda punkten eller Gemtsebäcken.
Dessutom har sökanden ett näs mellan Öfra och Nedra Gerjessjöarna kallad Moratasenjuna, att begagna till höstbete, men efter antecknade så förklarade sökanden att detta näs, liggande inom Lars Abrahamssons land, vore av en så ringa vidd att man med bästa vilja icke kunde kvarhålla en större renhjord, och bliver således följden att de ofta intränga å grannens äga, vadan sökanden som äger cirka 2 gånger så många renar som Lars Abrahamsson, påstod att han (sökanden) borde bekomma en därefter lämpad vidd av nyssnämde dess grannes land, och ehuru detta ibland antagas såsom skäl till landvinning lappar emellan, tycks det å ena sidan vara något besynnerligt, att för det man blivit fattig på kreatur, skall man ock nödgas bliva detsamma på bete. Å en annan sida betraktad vore vinsten sökanden av föga varaktigt värde emedan även hans tur torde komma att förlora ren, men däremot finna synemännen lämpligt att sökanden avstår det omnämda näset till Lars Abrahamsson, så vida detta ligger inom hans land, och får derför i vederlag något betesland beläget melan nämda näset och 1837 gågna rålinien vid sydöstra ändan av Stångbergets betesland då råskillnaden vid detta ställe bliver efter Gulesbäcken och detta bliver föga någon förlust för ena eller andra parten, utan i stället ett storskifte främjande vederbörandes bekvämlighet.
Vidare avstod no närvarande Mårten Mårtensson till sökanden ett landstycke kallat Gorpotiock beläget norr om Gemtsjaur vid där varande Kärringberget; vilken kulle är sammanhängande med sökandens land.
Kommandes råsträckningen härstädes att gå västerom berörde kulle efter en liten bäck till Rokivardo och vidare därifrån efter den i beskrivningen förr ömnämda Hällbäcken.
Vidare träffades överenskommelse mellan sökanden och Mårten Mårtensson därom, att den förre hädanefter, får gemensamt med Mårten begagna fiske uti Gemtsjaur och Gerjesjaur varjemte ovanämde Lars Abrahamsson i så måtto hans medgivande, att han vill låta sökanden hädanefter ensam få begagna fiske uti sjön Tjsolock där de hittills fiskat gemensamt.
Slutligen anmärkes wördsammast att Lars Abrahamsson väl icke ville vidgå det omförmälte just icke betydliga storskiftet men synemännens tanke är, att det bör äga rum, och säkert är, att intet utslag hindrar Konungens Befallningshafvande att i detta hänseende handla eller förordna efter gottfinnande.
Stångberg ut supra, på synemännens vägnar
B.O.Holmström
Landshövdinge Embetet tillstyrkte synemännens förslag.
No 803: Kmt Bh Wb Hd utslag uppå drängen Nils Eriksson i Stångberg och Stensele socken, ansökning om tillstånd, att efter föregången syn få inrätta ett krononybygge af dertill tjenliga lägenheter å kronoallmänningen vid och omkring Stångberg i berörde socken; I anledning hwaraf syn blifvet förordnad uti resolution den 28/2 1851 samt förrättad den 10 juli 1856 af kronolänsman Anders Gustaf Bjuhr med biträde af nämndemännen P.A. Rådström och Mikael Rönnholm från Kaskelougt.
Gifvet å landskontoret i Umeå den 7 december 1857.
Några utdrag ur syneprotokoll m.m..
....Fördenskull pröfvar Kmt Bh skäligt bevilja numera aflidne sökanden Nils Erikssons son drängen Jonas Nilsson, som öfvertagit faderns ansökan ...etc. Nybygget beviljades under namn Boksjö No 2.Tärna död 1856 Maj: Nils Ersson Naita, förvillad på fjällen och återfunnen död 62 år.
Stensele döda 1856: Lappmannen Nils Ersson Njajta död 1856 10 juni begravd 1856 30 november 62 år gammal.


Gift 1809-03-05 i Lycksele med
Anna Margreta Mattsdotter, född 1791-12-29 i Vapsten, Lycksele, död 1870-04-10 i Boksjön, Tärna. Bosatt i Ran-Boksjön, Tärna. Begravd Tärna 76 år gammal.

Barn:
Anna Nilsdotter, född 1810-09-20, död 1886-12-20
Kristina Nilsdotter Njajta, född 1814-07-08, död 1847-04-16
Sjul Nilsson Njajta, född 1817-09-30, död 1894-12-07
Nils Nilsson Njajta, född 1822-05-27, död 1899-03-10
Mats Nilsson Njajta, född 1825-06-03, död 1894-12-20
Lars Nilsson Njajta, född 1828, död 1904-10-26
Jon Nilsson Njajta, född 1831, död 1914
Margareta Nilsdotter Njajta, född 1834-06-25, död 1912-09-16


Forskare:
© Kjell-Åke Lundström. Adress: Ängsgatan 14, 92341 Stensele, Sverige. Telefon: 073-8187891
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2022-09-03