Jon Jonsson Juobb
född 1825-05-01, död 1881-06-04
Jon Jonsson Juobb
f. 1825-05-01
Hatfjeld Vefsn
Norge
d. 1881-06-04
Vapsten
Tärna
Nomadlapp
Gardfjäll
Tärna
Biografi ] [ Barn ]
Jon
Jonsson Jobb

f. 1772
Vapsten Arefjell, Norge
d. 1830-04-14

Bygsellapp
Hatfjell Vefsn
Jon
Jonsen Jobb

f. 1745-12-29 Vapsten Arefjell, Lycksele
d.
Böxellap
Jon Sjulsson Jobb
f. 1700 Vapsten Arefjell, Lycksele
Marget Sjulsdotter
f. 1704 Vapsten, Lycksele
Kerstin
Larsdotter

f. 1752 Walfield, Åsele
d. 1827-07-05 Ariefjeld Vefsn, Hattfjelldal

                
                
Kerstin
Mattsdotter

f. 1789
Vapsten, Lycksele
d. 1870-01-10
Vapsten, Tärna

Vapsten
Mats
Mattson

f. 1764 Vapsten, Lycksele
d. 1848-06-13 Krutfjeld Vefsn, Norge
Huusmand
Mats Olofsson
f. 1739 Vapsten, Lycksele
Marget Henriksdotter
f. Vapsten, Lycksele
Maria
Larsdotter

f. 1752 Waagfjeld Vefsn, Norge
d. 1826-11-21 Tustervasfjeld Vefsn, Norge

Lars Jonsson
f. 1720 Vefsen, Norge
Maria Clemetsdotter
f. Åsele
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Jon Jonsson Juobb, född 1825-05-01 i Hatfjeld Vefsn, Norge, död 1881-06-04 i Vapsten, Tärna. Nomadlapp i Gardfjäll, Tärna. Dop c. Hattfjelldal 1825-07-31.

Faddrar: Ole Jonasen Ariefjeld, Lars Thomasen Börgefjeld, Mats Mattson Krutfjeld, kona Ane Persdr Ariefjeld och kona Marie Nilsdotter Börgefjeld. Alla lappefolk.

Resolutionsprotokoll 1852-06-11 nr 421 Skalmodal
No 421 sid 530 - 1852 den 11 juni.
Landshöfdingeembetet i Westerbottens läns utslag, uppå lappmännen Sjul Sjulssons och Jon Jonssons i Wapstens och Stensele socken hvar för sig gjorda ansökningar, om tillstånd att få inrätta nyhemman af dertill tjenliga lägenheter å dels kronoallmännings trakter söder om Arffjellet och Skallmardalen i berörda socken, varandes å de sålunda uppgifna lägenheterna förordat uti resolution af den 22 majii 1850 och den 10 mars nästlidet år, fannts förrättadt i ett sammanhang den 10 juli förstnämnde år af kronolänsmannen Anders Gustaf Bjuhr med biträde af nämndemännen Per Johansson i Stensele och Michael Rönnholm från Kaskelougt, på sätt som ingetts af bilagda dervid författade beskrifning; Gifvet å landskontoret i Umeå den 11 Juni 1852.
Af ovan berörte, här jämte bilagda beskrifning inhemtats, att följande lägenheter blifvit utan företedt anmärkning, för sökandenena deras gemensamma räkning utsynat, nemligen; hemmet och bolstad vid ungefär 1/8 mil i öster från Svenska riksgränsen, på norra sidan om Vapstån, mellan denna elf och berget Stenberg eller Gertsåive, med ett tunnland 16 kappland odlingsbar åkerjord derstädes, bestående af rödaktig men bördig bergsmylla, men och mindre stenfri, och till äng, en trakt på norra sidan om Wapstån mellan detta vattendrag och fjellet Gertsoive, ifrån Riksgränsen till öster efter Skallmardahlen, innehållande 7/8 mil i längd och 1/8 mil i bredd, samt årligen gifvande trettiofem skrindor eller lass hö. Och alldenstund att nyhemman bör kunna upparbetas af förenämnde lägenheter, emot hvilkas upplåtande någon protest icke eller härstädes förekommit, Hälst ängesmarken är i ett sammanbunden och icke, såsom förhållandet vanligen är i lappmarken, utspridd i sina delar; Fördenskull och emedan sökandena styrkt sig ega god fräjd samt för åboskyldigheternas uppfyllande antaglig borgen ställt, pröfvar Landshöfdingeembetet skäligt bevilja dem, Sjul Sjulsson och Jon Jonsson tillstånd att af benämnde lägenheter gemensamt inrätta och upparbeta ett krononybygge i Stensele socken, under benämning "Skallmardahl" till hvars iståndsättande, i avseende till inrättande mindre fördelaktiga läge i en öde trakt helt nära riksgränsen, förnärmast tjugofem /25/ frihets år, de der räknats ifrån och med innevarande år, med 1876 utgår? Åliggandes sökandena, att för bägge att bygga för att, jemte deras rättsblifvande innehafvande vid äfventyr af besittningsrättens förlust och anrättningens skyldighet, dess försummelse inträffar, att från frihetstidens början och tilldesst annorlunda förändras; årligen werkställa byggnader och odlingar för minst tjugo riksdaler banco, beräknade efter i orten gällande pris å dagsverken och sådana byggnadsämnen, som icke finnes på stället utan måste genom upphandling anskaffas; att destutom behörigen vidmakthålla det som tillgjordt vardes; att desst före på …?. Men sednast innan 1857 års slut, hafva å nybygget husligen nedsatt att derstädes sedermera att framgent förblifvande åbor, till hvilken högst nödiga etc. etc. / lika med näst föregående utslag no 420/ lagligen beifras. Skolandes detta utslag, genom sökandenas försorg, vid nästa häradsstämma i Lycksele lappmark för Kronofogden uppvisas. Anvisning.
År och dag som ofvan
På Landshöfdingeembetets vägnar
Utdrag af Syne Protokoll hållet i Skalmardahl den 10 julu 1851
S:d Efter kungjord termin medelst enfölgande Kungörelse:"Med anledning af Kongl Majts Resp Befallningshafvandes mig meddelade förordnanden komma följande syner att förättas å nedan uppräknade dagar och ställen uti instundande juni och juli månader neml; Thorsdagen den 20 juli hålles syn uti Skallmardahl hvarest lappmännen Jon Jonsson och Sjul Sjulsson i Wapsten anhållit om tillstånd att få inrätta hvarsitt nytt Krono Nybygge = =, hvilket härigenom warder kungjort, med erinran, att den eller de som tro sin rätt komma att blifva af någon fråga beroende böra komma tillstädes å de ställen och på den dag hwarje förrättning är utsatt att hållas. Stensele den 7 juni 1851 And. Gust. Bjuhr. Uppläst uti Stensele kyrka den åttonde /8/ juni 1851, betygar P:C Rådström, företog sig undertecknad Krono Länsman biträdd af Nämndemännen Pehr Johansson i Stensele och Mickael Rönnholm ifrån Kaskelougt tillfölje af Kongl Majts Befallningshafandes förordnande uti fastställte Remissional Resolution af den 22 Maji 1850 och 10 Marz detta år, meddelade i anledning af lappmännen Jon Jonsson och Sjul Sjulssons i Wapsten gjorda ansökning om tillstånd, att hvar för sig uti denså kallade Skallmardahlen få inrätta nytt nybygge, dermed Jon Jonsson uti sin ansökning begärt företrädesrätt till anläggningen.
Sedan synemännen å sålunda utfallen dag uti Skallmardahl sig infunnit och sammanträdt i sökandens Sjul Sjulssons kåta och vederbörande sakegare äfven kommit tillstädes, upplästes äfven åberopade ansökningar och resolutioner, hvar efter Jon Jonsson och Sjul Sjulsson till kännahavde att de kommit öfverens derom att Nybyggesutsyningen skulle ske för deras gemensamma räkning; Efter antecknades häraf och sedan synemännen infunnits vara ojäfviga företogs besiktning i parternas ?, då följande lägenheter besiktigades näml:
Tomt och bohstad för en nyhemmans inrättning förevistes om 1/8 mil i öster från Norska Riksgränsen och på norra sidan Wapstån emellan denna och fjellet Stenberg eller Gertsåive, hvarest marken är beväxt med tall, gran och björkskog; Jordmånen härstädes var af bördig beskaffenhet bestående af gröfre rödaktig bergmylla, dels stenfri och dels något stenig på åtskilliga ställen till en odlingsbar vidd af 1 tunnland som ansågs kosta att odla 2 Rp.leanis (?) kappelandet utföres med -64-
Om 2000 alnar österom förstbeskrevne åkermark förewistes lika beskaffad odlingsmark till 16 kappeland -32-.
Ängesmark
Upptogs och besiktades på norra sidan Wapstån emellan denna och fjellet Gertsoive, ifrån Riksgränsen till öster efter Skallmardahlen till Ammorklumpen om 7/8 mil i längd och 1/8 dito i bredd. Af denna långa och ovanligt vackra ängestrakt kan med säkerhet årligen bergas. 35 - -(skrindor hö).
Summa: 35,96-
Denna tillämnade Nybygges inrättningen blir den högsta efter detta wattendrag eller Wapstån inom Stensele socken och ligger omkring 17 á 18 milar i sydväst från Stensele kyrka.
Medelst Kungl Befallningshafwandes utslag den 7 december 1810 är råsträckningen emellan Åsele och Lycksele lappmarker fastställd och bestämd, att gå från stora Virisjauri efter Wapstån till Norska Riksgränsen; Och då nybygget således blifvit utsynt på norra sidan denna elf inom Stensele socken rå, och ingen nybyggare finnes hwarken inom Stensele eller Wilhelmina socken på närmare afstånd än minst fyra mil, så är säkert att ingen genom denna utsyning i ringaste måtto kommer att förnärmas; ..seende härtill och då Jon Jonsson och Sjul Sjulsson här hafver sina renbetesland hwilka de med laglig rätt innehafvwa, synes billigheten fordra, att de ega företräde framföre någon annan att å deras egna land anlägga nybygge, hälst man saknar ej exempel derpå, att lappar arbeta och odla sina nybyggen lika bra som många af swenska allmogen.
Nybygges inrättningen kallades Skallmardahl. Att sålunda wara synt och befunnit samt att lägenheterna lämnades obestridde wid synetillfället betygar. Skallmardahl, som ofvan.
På synemännens wägnar, Anders Gust. Bjuhr.


Gift 1846-07-12 i Stensele med
Cecilia Tomasdotter, född 1808-11-21 i Vapsten, Lycksele, död 1863-07-17 i Vapsten, Tärna. Bosatt i Gardfjäll, Tärna. Dop 1808-12-25. Död 55 år gammal.

Barn:
Brita Kristina Jonsdotter Juobb, född 1847-11-02, död 1931
Anders Jonsson Juobb, född 1849-08-18, död 1920
Gustaf Jonsson Joubb, född 1853-11-13, död 1875-10-19

Gift 1864-09-26 i Tärna med
Anna Elin Sjulsdotter, född 1839-08-12 i Vapsten, Stensele, död 1922-07-14 i Giebna, Tärna. Bosatt i Gardfjäll, Tärna.

Barn:
Jonas Aron Jonsson Joubb, född 1863-11-27, död 1864-03-28
Anna Sofia Jonsdotter Joubb, född 1866-05-22, död 1883-06-19
Emma Kristina Jonsdotter Joubb, född 1869-01-05, död 1950-04-20
Sara Dorotea Jonsdotter Joubb, född 1871-07-07, död 1942
Lars Jonsson Joubb, född 1875-07-29, död 1924
Gustaf Jonsson Joubb, född 1879-06-29


Forskare:
© Kjell-Åke Lundström. Adress: Ängsgatan 14, 92341 Stensele, Sverige. Telefon: 073-8187891
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2022-11-26