Sorsele dopbok 1772: Gunnar Thomassons barn från Wapsten Johannes, född 2 november i Norge. Hemdöpt den 20 november. Dopet confirmerat i Sorsele den 9 mars 1772. Moder Brita. Faddrar: Johan Hansson i Örnäs, Tomas J Mårten från Norge och Ran, Anders Sjulsson i Stensund och hustru Anna, änkefru pastorskan Brita Granlund och dess dotter Anna Barbara Alenia.
Mo 1803 9 sönd efter Trefaldighet (7/8) Egtevigd Lap. uk Johannes Gunnersen Krabfield og pig Siri Thommesdatter ibidem.
Landskontorets Resolution 1812-08-21:
Utslag uppå lappmannen Clemet Thomasson ifrån Wapsten och Lycksele lappmark deröfver förda klagan, att sedan lapplandet Långfjell i flera år legat öde och Wapstens byamän derför måst betala skatten, men sökanden åtagit sig att ensam derföre ansvara, om han fick vara i rolig besittning af landet. Men har dock Johan Gunnarsson, som under nio års tid aldrig deltagit uti några afgifter, och dessutom har tillräckligt land å Norska sidan, nu börjat ofreda honom; Hwarföre och då landet föga vare tillräckligt för en, fast mindre för tvenne lappars Renboskap, han anhåller att vid anställande syn, få sådant i bevis leda, samt sedermera blifva från Johan Gunnarssons besök å landet fredad; Gifvet å Landskontoret i Umeå den 21 augusti 1812.
Sedan Konungens Befallningshafvande uti resolution den 3 Maj 1809 förvist denna fråga till utredande vid syn å stället, har kronolänsman Erik Holmström, med biträde af nämdemännen Anders Israelsson ifrån Kattisafvan och Anders Andersson ifrån Ran, den 13 juli 1810 en sådan syn företagit, samt dervid funnit att Lapplandet Långfjell, innehåller ungefärligen trefjerdedels qvadratmil i vidd, mer och mindre tjenligt till renbete, samt att denna vidd är i jemförelse till hvad andre af lappska allmogen innehafva, otillräckligt för en, och ännu mera för tvenne Lappar, som hafva någon betydlig Renhjord; I följe hvaraf synemännen ansedt för sin del nödvändigt, det endera borde afflytta, och hafva till vidare upplysning i målet anfördt, att sökanden sedan landet längre tid legat öde, derföre åtagit sig skatten samt öfrige onera, hvaremot Johan Gunnarsson, som på Norska sidan äger ett betydligt land, underlåtit att betala skatten, samt först sedan sökanden tog besittning med landet, bemäktigat sig dess faders i lifstiden gagnade en tredjedel af landet.
Enär detta mål sedermera till undersökning vid tingsrätten den 18 januari 1811 förevarit, har Johan Gunnarsson företedt ett tingsrättens dombokutdrag af den 17 januari 1775, i grund hvaraf hans fader Gunnar Thomasson uti en lika tvist, blifvit dess andel af landet bibehållen, hvaruti tingsrätten icke eller nu funnit skjäl att någon ändring tillstyrka såvidt Johan Gunnarsson sig till skattens afbördande årligen inställer.
Likväl och alldenstund redan utrönt är, att Johan Gunnarsson i flera år underlåtit, att betala de onera som för Långfjells Lappskatteland belöper, dem Wapstens byamän måst erlägga, ända till dess sökanden de samma sig åtog, hvartill kommer att landet efter hvad utredt blifvit, icke är tillräckligt för tvenne lappars Renhjordar;
Fördenskull pröfvar jag skjäligt förklara, att sökanden är berättigad ensam gagna berörde lappland, så länge han deraf är i behof, samt skatten med öfriga onera behörigen erlägger.
Johan Gunnarsson dömd till hel mans bot för att ha slagit sin hustru så att hon njutit döden (1815).
Mo begravde 1843: Lap Johannes Gundersen 70 år Ildgruben, död i juli.

Gift 1803-08-07 i Mo med
Siri Tomasdotter, född i Krabfield Mo, Norge, död 1815 i Gräsvandet Mo, Norge. Bosatt i Norska Ran Brandsfjäll, Sorsele. Mördad av sin man. Begravd Mo 1815-04-21.