|
Sjul Sjulsson Skalma, född 1815-05-14 i Vapsten,
Lycksele, död 1883-09-18 i Skalmodal, Tärna. Skattlapp
i Södra Arefjäll, Vapsten. Dop Lycksele 1815-07-16.
Begr. Hattfjelldal 1883-09-22.
Införsel på skattlandet Södra Arfjäll 1842-02-25.
Tärna begravningsbok: Död 1883-09-10? begravd Hattfjelldal. Attest om begravning Sognepräst Hattfjelldal 29 september 1883.
Hattfjelldal kyrkbok: döde 1879-09-18, begravd 1883-09-22 lap kårmand Sjur Sjursen oppgivet född 1813 i Stensele Sverige, boplats
Skarmodal.
Resolutionskoncept Västerbottens län SE/HLA 103006/IIAa/144 1842 sid 371 - Nr 117 och 118
No: 117 1842 den 25 februari
Landshöfdingeembetets i Västerbottens läns utslag, uppå lappmannen Sjul Sjulssons i Wapstens och Stensele socken ansökning, att
till vinnande af rådighet ock om söknadens besittning, råskillnadena för dess innehafande renbetesland Ardfjell i Wapstens by måtte
utmärkas och fastställas; Gifvet å landskontoret i Umeå den 25 februari 1842.
Vid i anledning häraf uti resolution den 1:sta april sistledet år förordnad och den 15 derpå följande juli verkställd
råskillnadsförrättning, är en ord för ord så lydande beskrifning författad: År 1841 den 15 Juli inställde sig undertecknad etc, etc"
Landshöfdingeembetet har tagit vad sålunda befunnits och utredt är, uti öfvervägande; och pröfvar skäligt gilla och fastställa de för
renbeteslandets Södra Ardfjells eller Arffjells, på sätt ofvan intagen beskrifning utvisar, föreslagna gränser och råmärken, hvilka
sålunda blifva gällande, så länge förändrade omständigheter icke inträffa, som kunna föranleda dertill att derom annorlunda må
förordnas. Anvisning
År och dag som ofvan
På Landshöfdingeembetets vägnar
Annot
År 1841 den 15 juli inställde sig undertecknad krono länsman efter i lag och ordning kungjord termin å lappskattelandet Södra
Arffjell i Vapstens lappby Stensele socken, biträdd af nemndemännen Pehr Hansson i Bastuträsk och Johan Vinter i Flakaträsk; för att
till vördsammast iakttagande af Konungens Befallningshafvandes förordnad och i Maji detta år syna och beskrifa gränserna kring
detta renbetesland, genom hvilken åtgärd sökandens Sjul Sjulsson tror sig blifva tryggad vid laga besittning af detta hans land. Såsom
svarande eller angränsande parter tillstädeskommo Mats Mattson och Johan Johansson i Wardofjell Wilhelmina socken, samt Jon
Jonsson på norra Arffjell landet inom Stensele.
Wid förrättningens början tillkännagaf sökanden att han bekommit ifrågavarande land i arf efter sin afledna fader Sjul Thomasson,
hvilken likaledes ärft det af dess fader Thomas Nilsson äfensom det anmältes att sökanden Sjul Sjulsson är äldsta sonen till
ofvanförmälte Sjul Thomasson och äger således ostridig rätt att tillträda detta omnämnda renbetesland, hvadan dess gränser nu
upptogs på följande sätt:
Från öster Vapstsjön, upp efter Svalverbäcken, vidare till Jerfberget och Drifbergets högsta spets och äntligen till västra ändan af
Arfträsket, hvilken sträcka utgör råskillnaden emot norra Arffjell landet och håller i längd 1 ¾ mil, derefter går linien i syd sydvest
efter riksgränsen till Vapstån, hvilken sträcka utgör en längd af nära en mil. Wid Vapstån bryter linien till sydost och går efter detta
vatten drag ända till först omnemnde råpunkten vid Vapstsjön. Varande sist nemnda sträcka genom Konungens Befallningshafandes
flerfaldiga utslagen fastställd såsom sockengräns mellan Lycksele och Åsele lappmarker.
Inom denna rågång ligger fjellbergen södra sidan af Drifberget, Jerfberget, Svalvetjock, Stenberget, Vardetjock, Storberget och
Skalmarberget och såsom fiskesjöar finnes endast västra Vapstsjön och sedan södra hälften af Arfträsket.
Emot detta alt antecknades följandes vid förrättningen icke den minsta anmärkning, och emedan säkert är att sökanden är förste laga
arfvingen till beskrefne renbeteslandet. Våga synemännen vördsammast tillstyrka Konungens Befallningshafvandes Höggunstiga
stadfästelse å verkställda rågången, hvarjemte anmärkes att detta renbetesland bör sedan antecknas i Jordeboken under namn af Södra
Arffjell. Tid och ort som ofvan.
På synemännens vägnar
B. O. Holmström.
No: 118 1842 den 25 Febr
Landshöfdingeembetets i Västerbottens läns utslag, i anledning af lappmannen Sjul Sjulssons i Wapsten och Stensele socken anhållan
om införsel uti renbeteslandet Södra Ardfjell eller Arffjell i Wapstens by och samma socken, hvilket tillfallit honom i arf efter dess
afledne fader Sjul Thomasson; Gifvet å Landskontoret i Umeå den 25 Februari 1842.
Som af en uti Landshöfdingeembetets särskilda utslag af denna dag, angående renbeteslandet Södra Ardfjell eller Arffjell. Intagen
beskrifning af den 15 Juli sistledet år inhämtas, att sökandens fader Sjul Thomasson som i lifstiden ärft samma land efter sin fader
Thomas Nilsson, och att sökanden är den förstes äldsta son; Alltså och under förbehåll, att ingens rätt derigenom förnärmas bliver,
beviljas sökanden Sjul Sjulsson Införsel uti samma land, att i öfrigt gälla så länge han för egande renhjordar deraf är i behof och
skatten ordentligen erlägger: Skolandes detta utslag vid nästa häradsstämma uppvisas.
År och dag, som ofvan
På Landshöfdingdings Embetets vägnar
Annot
Avskrift: Litt Sn: 32 No 398
Konungens Befallningshafvandes i Westerbottens läns utslag uppå Anders Mattsons gjorda ansökning om införsel uti hälften af
Krono hemmanet Skalmardal i Tärna Kapellförsamling; Gifvet i Landskontoret Umeå den 25 November 1880.
Alldenstund Sjul Sjulsson som den 11 Juni 1852 erhållit tillstånd att inrätta och upparbeta Krononybygget numera till 1/8 mantal
skattelagda Krono Hemmanet Skalmardal, finnes hafva förmedelst en härstädes i original företedt afhandling af den 7 April detta år,
emot deri betingade födoråds och andra förmåner öfverlåtit besittningsrätten till hälften af hemmanet ifråga åt sökanden, hvilken är
välfräjdad samt för åboskyldigheternas fullgörande till vederhäftigen vitsordad borgen ställt; fördenskull hafver Konungens
Befallningshafvande skäligt härigenom meddela sökanden Anders Mattson införsel uti hälften eller 1/16 dels Mantal af Krono
Hemmanet Skalmardal i Tärna Kapellförsamling; dock endast tills vidare och intill dess sig visat huruvida någon till värdskapets
öfvertagande bättre betingad härstädes sig anmäler inom 18 månader efter det den Kungörelse som i anledning af denna villkorliga
åboantagning kommer att härifrån utfärdas blifvit i Häradets Kyrkor sednast uppläst; Åliggandes sökanden att, vid besittningens
förlust ej allenast i behörig ordning fullgöra de med värdskapet förenade åboskyldigheter än ock att vid först härefter inträffade
mantalsskrifning i ofvannämnde socken uppvisa detta utslag för vederbörande Kronolänsman.
År och dag som ofvan
Resolutionsprotokoll 1852-06-11 nr 421 Skalmodal
No 421 sid 530 - 1852 den 11 juni.
Landshöfdingeembetet i Westerbottens läns utslag, uppå lappmännen Sjul Sjulssons och Jon Jonssons i Wapstens och Stensele socken
hvar för sig gjorda ansökningar, om tillstånd att få inrätta nyhemman af dertill tjenliga lägenheter å dels kronoallmännings trakter
söder om Arffjellet och Skallmardalen i berörda socken, varandes å de sålunda uppgifna lägenheterna förordat uti resolution af den 22
majii 1850 och den 10 mars nästlidet år, fannts förrättadt i ett sammanhang den 10 juli förstnämnde år af kronolänsmannen Anders
Gustaf Bjuhr med biträde af nämndemännen Per Johansson i Stensele och Michael Rönnholm från Kaskelougt, på sätt som ingetts af
bilagda dervid författade beskrifning; Gifvet å landskontoret i Umeå den 11 Juni 1852.
Af ovan berörte, här jämte bilagda beskrifning inhemtats, att följande lägenheter blifvit utan företedt anmärkning, för sökandenena
deras gemensamma räkning utsynat, nemligen; hemmet och bolstad vid ungefär 1/8 mil i öster från Svenska riksgränsen, på norra
sidan om Vapstån, mellan denna elf och berget Stenberg eller Gertsåive, med ett tunnland 16 kappland odlingsbar åkerjord derstädes,
bestående af rödaktig men bördig bergsmylla, men och mindre stenfri, och till äng, en trakt på norra sidan om Wapstån mellan detta
vattendrag och fjellet Gertsoive, ifrån Riksgränsen till öster efter Skallmardahlen, innehållande 7/8 mil i längd och 1/8 mil i bredd,
samt årligen gifvande trettiofem skrindor eller lass hö. Och alldenstund att nyhemman bör kunna upparbetas af förenämnde
lägenheter, emot hvilkas upplåtande någon protest icke eller härstädes förekommit, Hälst ängesmarken är i ett sammanbunden och
icke, såsom förhållandet vanligen är i lappmarken, utspridd i sina delar; Fördenskull och emedan sökandena styrkt sig ega god fräjd
samt för åboskyldigheternas uppfyllande antaglig borgen ställt, pröfvar Landshöfdingeembetet skäligt bevilja dem, Sjul Sjulsson och
Jon Jonsson tillstånd att af benämnde lägenheter gemensamt inrätta och upparbeta ett krononybygge i Stensele socken, under
benämning "Skallmardahl" till hvars iståndsättande, i avseende till inrättande mindre fördelaktiga läge i en öde trakt helt nära
riksgränsen, förnärmast tjugofem /25/ frihets år, de der räknats ifrån och med innevarande år, med 1876 utgår? Åliggandes sökandena,
att för bägge att bygga för att, jemte deras rättsblifvande innehafvande vid äfventyr af besittningsrättens förlust och anrättningens
skyldighet, dess försummelse inträffar, att från frihetstidens början och tilldesst annorlunda förändras; årligen werkställa byggnader
och odlingar för minst tjugo riksdaler banco, beräknade efter i orten gällande pris å dagsverken och sådana byggnadsämnen, som icke
finnes på stället utan måste genom upphandling anskaffas; att destutom behörigen vidmakthålla det som tillgjordt vardes; att desst före
på …?. Men sednast innan 1857 års slut, hafva å nybygget husligen nedsatt att derstädes sedermera att framgent förblifvande åbor, till
hvilken högst nödiga etc. etc. / lika med näst föregående utslag no 420/ lagligen beifras. Skolandes detta utslag, genom sökandenas
försorg, vid nästa häradsstämma i Lycksele lappmark för Kronofogden uppvisas. Anvisning.
År och dag som ofvan
På Landshöfdingeembetets vägnar
Utdrag af Syne Protokoll hållet i Skalmardahl den 10 julu 1851
S:d Efter kungjord termin medelst enfölgande Kungörelse:"Med anledning af Kongl Majts Resp Befallningshafvandes mig meddelade
förordnanden komma följande syner att förättas å nedan uppräknade dagar och ställen uti instundande juni och juli månader neml;
Thorsdagen den 20 juli hålles syn uti Skallmardahl hvarest lappmännen Jon Jonsson och Sjul Sjulsson i Wapsten anhållit om tillstånd
att få inrätta hvarsitt nytt Krono Nybygge = =, hvilket härigenom warder kungjort, med erinran, att den eller de som tro sin rätt
komma att blifva af någon fråga beroende böra komma tillstädes å de ställen och på den dag hwarje förrättning är utsatt att hållas.
Stensele den 7 juni 1851 And. Gust. Bjuhr. Uppläst uti Stensele kyrka den åttonde /8/ juni 1851, betygar P:C Rådström, företog sig
undertecknad Krono Länsman biträdd af Nämndemännen Pehr Johansson i Stensele och Mickael Rönnholm ifrån Kaskelougt tillfölje
af Kongl Majts Befallningshafandes förordnande uti fastställte Remissional Resolution af den 22 Maji 1850 och 10 Marz detta år,
meddelade i anledning af lappmännen Jon Jonsson och Sjul Sjulssons i Wapsten gjorda ansökning om tillstånd, att hvar för sig uti
denså kallade Skallmardahlen få inrätta nytt nybygge, dermed Jon Jonsson uti sin ansökning begärt företrädesrätt till anläggningen.
Sedan synemännen å sålunda utfallen dag uti Skallmardahl sig infunnit och sammanträdt i sökandens Sjul Sjulssons kåta och
vederbörande sakegare äfven kommit tillstädes, upplästes äfven åberopade ansökningar och resolutioner, hvar efter Jon Jonsson och
Sjul Sjulsson till kännahavde att de kommit öfverens derom att Nybyggesutsyningen skulle ske för deras gemensamma räkning; Efter
antecknades häraf och sedan synemännen infunnits vara ojäfviga företogs besiktning i parternas ?, då följande lägenheter besiktigades
näml:
Tomt och bohstad för en nyhemmans inrättning förevistes om 1/8 mil i öster från Norska Riksgränsen och på norra sidan Wapstån
emellan denna och fjellet Stenberg eller Gertsåive, hvarest marken är beväxt med tall, gran och björkskog; Jordmånen härstädes var af
bördig beskaffenhet bestående af gröfre rödaktig bergmylla, dels stenfri och dels något stenig på åtskilliga ställen till en odlingsbar
vidd af 1 tunnland som ansågs kosta att odla 2 Rp.leanis (?) kappelandet utföres med -64-
Om 2000 alnar österom förstbeskrevne åkermark förewistes lika beskaffad odlingsmark till 16 kappeland -32-.
Ängesmark
Upptogs och besiktades på norra sidan Wapstån emellan denna och fjellet Gertsoive, ifrån Riksgränsen till öster efter Skallmardahlen
till Ammorklumpen om 7/8 mil i längd och 1/8 dito i bredd. Af denna långa och ovanligt vackra ängestrakt kan med säkerhet årligen
bergas. 35 - -(skrindor hö).
Summa: 35,96-
Denna tillämnade Nybygges inrättningen blir den högsta efter detta wattendrag eller Wapstån inom Stensele socken och ligger
omkring 17 á 18 milar i sydväst från Stensele kyrka.
Medelst Kungl Befallningshafwandes utslag den 7 december 1810 är råsträckningen emellan Åsele och Lycksele lappmarker
fastställd och bestämd, att gå från stora Virisjauri efter Wapstån till Norska Riksgränsen; Och då nybygget således blifvit utsynt på
norra sidan denna elf inom Stensele socken rå, och ingen nybyggare finnes hwarken inom Stensele eller Wilhelmina socken på
närmare afstånd än minst fyra mil, så är säkert att ingen genom denna utsyning i ringaste måtto kommer att förnärmas; ..seende härtill
och då Jon Jonsson och Sjul Sjulsson här hafver sina renbetesland hwilka de med laglig rätt innehafvwa, synes billigheten fordra, att
de ega företräde framföre någon annan att å deras egna land anlägga nybygge, hälst man saknar ej exempel derpå, att lappar arbeta
och odla sina nybyggen lika bra som många af swenska allmogen.
Nybygges inrättningen kallades Skallmardahl. Att sålunda wara synt och befunnit samt att lägenheterna lämnades obestridde wid
synetillfället betygar. Skallmardahl, som ofvan.
På synemännens wägnar, Anders Gust. Bjuhr.
Gift 1835-01-18 i Stensele med
Sara Andersdotter, född 1809-02-25
i Vapsten, Lycksele, död 1885-03-21 i Skalmodal, Tärna. Bosatt
i Södra Arefjäll, Vapsten. Dop 1809-03-05 Lycksele.
Begr. Hattfjelldal 1885-03-29.
Barn:
Anders Sjulsson Dahlbäck, född 1836-09-07, död 1927-02-05
Anna Elin Sjulsdotter, född 1839-08-12, död 1922-07-14
Israel Sjulsson, född 1842-10-16, död 1909-01-09
Sara Margareta Sjulsdotter, född 1846-04-11
Maria Brita Sjulsdotter, född 1850-02-28
Elsa Sjulsdotter, född 1853-07-21
Jon Sjulsson, född 1856-05-12, död 1871-04-03
|