Sjul Sjulsson Skalma
född 1815-05-14, död 1883-09-18
Sjul Sjulsson Skalma
f. 1815-05-14
Vapsten
Lycksele
d. 1883-09-18
Skalmodal
Tärna
Skattlapp
Södra Arefjäll
Vapsten
Biografi ] [ Barn ]
Sjul
Tomasson

f. 1779-01-13
Vapsten, Lycksele
d. 1835-04-15
Vapsten, Stensele
Sprintare Tolfman Skattlapp
Södra Arfjäll Vapsten
Tomas
Nilsson

f. 1756-01-10 Vapsten, Lycksele
d. 1812-04-27

Nils Månsson
f. 1716 Vapsten-Toriefjäll
Maria Andersdotter
f. 1721 Vapsten
Anna
Sjulsdotter Nortman

f. 1744 Vapsten, Lycksele
d. 1810-12-02 Vapsten, Lycksele

Sjul Tomasson Nortman
f. 1724 Vapsten, Lycksele
Sigrid Tomasdotter
f. 1719 Vapsten, Lycksele
Anna
Jonsdotter

f. 1788
Marsfjäll, Åsele
d. 1851-08-25
Vapsten, Stensele

Arefjell Vapsten
Jon
Hansson

f. enl. åu 1750 Burgfjäll, Åsele
d. 1828-01-07 Marsfjäll, Åsele
Skattlapp
Hans Bengtsson Konke
f. 1720 Burgfjäll, Norge
Malin Tomasdotter
f. 1719 Burgfjäll, Norge
Kerstin
Larsdotter

f. 1750 Burgfjäll, Åsele
d. 1810 Marsfjäll, Åsele

                
                
Startsida ] [ Register över namn ] [ Register över födelseorter ] [ Register över födelsedatum ]

Sjul Sjulsson Skalma, född 1815-05-14 i Vapsten, Lycksele, död 1883-09-18 i Skalmodal, Tärna. Skattlapp i Södra Arefjäll, Vapsten. Dop Lycksele 1815-07-16. Begr. Hattfjelldal 1883-09-22.

Införsel på skattlandet Södra Arfjäll 1842-02-25.
Tärna begravningsbok: Död 1883-09-10? begravd Hattfjelldal. Attest om begravning Sognepräst Hattfjelldal 29 september 1883. Hattfjelldal kyrkbok: döde 1879-09-18, begravd 1883-09-22 lap kårmand Sjur Sjursen oppgivet född 1813 i Stensele Sverige, boplats Skarmodal.

Resolutionskoncept Västerbottens län SE/HLA 103006/IIAa/144 1842 sid 371 - Nr 117 och 118
No: 117 1842 den 25 februari
Landshöfdingeembetets i Västerbottens läns utslag, uppå lappmannen Sjul Sjulssons i Wapstens och Stensele socken ansökning, att till vinnande af rådighet ock om söknadens besittning, råskillnadena för dess innehafande renbetesland Ardfjell i Wapstens by måtte utmärkas och fastställas; Gifvet å landskontoret i Umeå den 25 februari 1842.
Vid i anledning häraf uti resolution den 1:sta april sistledet år förordnad och den 15 derpå följande juli verkställd råskillnadsförrättning, är en ord för ord så lydande beskrifning författad: År 1841 den 15 Juli inställde sig undertecknad etc, etc"
Landshöfdingeembetet har tagit vad sålunda befunnits och utredt är, uti öfvervägande; och pröfvar skäligt gilla och fastställa de för renbeteslandets Södra Ardfjells eller Arffjells, på sätt ofvan intagen beskrifning utvisar, föreslagna gränser och råmärken, hvilka sålunda blifva gällande, så länge förändrade omständigheter icke inträffa, som kunna föranleda dertill att derom annorlunda må förordnas. Anvisning
År och dag som ofvan
På Landshöfdingeembetets vägnar
Annot
År 1841 den 15 juli inställde sig undertecknad krono länsman efter i lag och ordning kungjord termin å lappskattelandet Södra Arffjell i Vapstens lappby Stensele socken, biträdd af nemndemännen Pehr Hansson i Bastuträsk och Johan Vinter i Flakaträsk; för att till vördsammast iakttagande af Konungens Befallningshafvandes förordnad och i Maji detta år syna och beskrifa gränserna kring detta renbetesland, genom hvilken åtgärd sökandens Sjul Sjulsson tror sig blifva tryggad vid laga besittning af detta hans land. Såsom svarande eller angränsande parter tillstädeskommo Mats Mattson och Johan Johansson i Wardofjell Wilhelmina socken, samt Jon Jonsson på norra Arffjell landet inom Stensele.
Wid förrättningens början tillkännagaf sökanden att han bekommit ifrågavarande land i arf efter sin afledna fader Sjul Thomasson, hvilken likaledes ärft det af dess fader Thomas Nilsson äfensom det anmältes att sökanden Sjul Sjulsson är äldsta sonen till ofvanförmälte Sjul Thomasson och äger således ostridig rätt att tillträda detta omnämnda renbetesland, hvadan dess gränser nu upptogs på följande sätt:
Från öster Vapstsjön, upp efter Svalverbäcken, vidare till Jerfberget och Drifbergets högsta spets och äntligen till västra ändan af Arfträsket, hvilken sträcka utgör råskillnaden emot norra Arffjell landet och håller i längd 1 ¾ mil, derefter går linien i syd sydvest efter riksgränsen till Vapstån, hvilken sträcka utgör en längd af nära en mil. Wid Vapstån bryter linien till sydost och går efter detta vatten drag ända till först omnemnde råpunkten vid Vapstsjön. Varande sist nemnda sträcka genom Konungens Befallningshafandes flerfaldiga utslagen fastställd såsom sockengräns mellan Lycksele och Åsele lappmarker.
Inom denna rågång ligger fjellbergen södra sidan af Drifberget, Jerfberget, Svalvetjock, Stenberget, Vardetjock, Storberget och Skalmarberget och såsom fiskesjöar finnes endast västra Vapstsjön och sedan södra hälften af Arfträsket.
Emot detta alt antecknades följandes vid förrättningen icke den minsta anmärkning, och emedan säkert är att sökanden är förste laga arfvingen till beskrefne renbeteslandet. Våga synemännen vördsammast tillstyrka Konungens Befallningshafvandes Höggunstiga stadfästelse å verkställda rågången, hvarjemte anmärkes att detta renbetesland bör sedan antecknas i Jordeboken under namn af Södra Arffjell. Tid och ort som ofvan.
På synemännens vägnar
B. O. Holmström.
No: 118 1842 den 25 Febr
Landshöfdingeembetets i Västerbottens läns utslag, i anledning af lappmannen Sjul Sjulssons i Wapsten och Stensele socken anhållan om införsel uti renbeteslandet Södra Ardfjell eller Arffjell i Wapstens by och samma socken, hvilket tillfallit honom i arf efter dess afledne fader Sjul Thomasson; Gifvet å Landskontoret i Umeå den 25 Februari 1842.
Som af en uti Landshöfdingeembetets särskilda utslag af denna dag, angående renbeteslandet Södra Ardfjell eller Arffjell. Intagen beskrifning af den 15 Juli sistledet år inhämtas, att sökandens fader Sjul Thomasson som i lifstiden ärft samma land efter sin fader Thomas Nilsson, och att sökanden är den förstes äldsta son; Alltså och under förbehåll, att ingens rätt derigenom förnärmas bliver, beviljas sökanden Sjul Sjulsson Införsel uti samma land, att i öfrigt gälla så länge han för egande renhjordar deraf är i behof och skatten ordentligen erlägger: Skolandes detta utslag vid nästa häradsstämma uppvisas.
År och dag, som ofvan
På Landshöfdingdings Embetets vägnar
Annot


Avskrift: Litt Sn: 32 No 398
Konungens Befallningshafvandes i Westerbottens läns utslag uppå Anders Mattsons gjorda ansökning om införsel uti hälften af Krono hemmanet Skalmardal i Tärna Kapellförsamling; Gifvet i Landskontoret Umeå den 25 November 1880.
Alldenstund Sjul Sjulsson som den 11 Juni 1852 erhållit tillstånd att inrätta och upparbeta Krononybygget numera till 1/8 mantal skattelagda Krono Hemmanet Skalmardal, finnes hafva förmedelst en härstädes i original företedt afhandling af den 7 April detta år, emot deri betingade födoråds och andra förmåner öfverlåtit besittningsrätten till hälften af hemmanet ifråga åt sökanden, hvilken är välfräjdad samt för åboskyldigheternas fullgörande till vederhäftigen vitsordad borgen ställt; fördenskull hafver Konungens Befallningshafvande skäligt härigenom meddela sökanden Anders Mattson införsel uti hälften eller 1/16 dels Mantal af Krono Hemmanet Skalmardal i Tärna Kapellförsamling; dock endast tills vidare och intill dess sig visat huruvida någon till värdskapets öfvertagande bättre betingad härstädes sig anmäler inom 18 månader efter det den Kungörelse som i anledning af denna villkorliga åboantagning kommer att härifrån utfärdas blifvit i Häradets Kyrkor sednast uppläst; Åliggandes sökanden att, vid besittningens förlust ej allenast i behörig ordning fullgöra de med värdskapet förenade åboskyldigheter än ock att vid först härefter inträffade mantalsskrifning i ofvannämnde socken uppvisa detta utslag för vederbörande Kronolänsman.
År och dag som ofvan
Resolutionsprotokoll 1852-06-11 nr 421 Skalmodal
No 421 sid 530 - 1852 den 11 juni.
Landshöfdingeembetet i Westerbottens läns utslag, uppå lappmännen Sjul Sjulssons och Jon Jonssons i Wapstens och Stensele socken hvar för sig gjorda ansökningar, om tillstånd att få inrätta nyhemman af dertill tjenliga lägenheter å dels kronoallmännings trakter söder om Arffjellet och Skallmardalen i berörda socken, varandes å de sålunda uppgifna lägenheterna förordat uti resolution af den 22 majii 1850 och den 10 mars nästlidet år, fannts förrättadt i ett sammanhang den 10 juli förstnämnde år af kronolänsmannen Anders Gustaf Bjuhr med biträde af nämndemännen Per Johansson i Stensele och Michael Rönnholm från Kaskelougt, på sätt som ingetts af bilagda dervid författade beskrifning; Gifvet å landskontoret i Umeå den 11 Juni 1852.
Af ovan berörte, här jämte bilagda beskrifning inhemtats, att följande lägenheter blifvit utan företedt anmärkning, för sökandenena deras gemensamma räkning utsynat, nemligen; hemmet och bolstad vid ungefär 1/8 mil i öster från Svenska riksgränsen, på norra sidan om Vapstån, mellan denna elf och berget Stenberg eller Gertsåive, med ett tunnland 16 kappland odlingsbar åkerjord derstädes, bestående af rödaktig men bördig bergsmylla, men och mindre stenfri, och till äng, en trakt på norra sidan om Wapstån mellan detta vattendrag och fjellet Gertsoive, ifrån Riksgränsen till öster efter Skallmardahlen, innehållande 7/8 mil i längd och 1/8 mil i bredd, samt årligen gifvande trettiofem skrindor eller lass hö. Och alldenstund att nyhemman bör kunna upparbetas af förenämnde lägenheter, emot hvilkas upplåtande någon protest icke eller härstädes förekommit, Hälst ängesmarken är i ett sammanbunden och icke, såsom förhållandet vanligen är i lappmarken, utspridd i sina delar; Fördenskull och emedan sökandena styrkt sig ega god fräjd samt för åboskyldigheternas uppfyllande antaglig borgen ställt, pröfvar Landshöfdingeembetet skäligt bevilja dem, Sjul Sjulsson och Jon Jonsson tillstånd att af benämnde lägenheter gemensamt inrätta och upparbeta ett krononybygge i Stensele socken, under benämning "Skallmardahl" till hvars iståndsättande, i avseende till inrättande mindre fördelaktiga läge i en öde trakt helt nära riksgränsen, förnärmast tjugofem /25/ frihets år, de der räknats ifrån och med innevarande år, med 1876 utgår? Åliggandes sökandena, att för bägge att bygga för att, jemte deras rättsblifvande innehafvande vid äfventyr af besittningsrättens förlust och anrättningens skyldighet, dess försummelse inträffar, att från frihetstidens början och tilldesst annorlunda förändras; årligen werkställa byggnader och odlingar för minst tjugo riksdaler banco, beräknade efter i orten gällande pris å dagsverken och sådana byggnadsämnen, som icke finnes på stället utan måste genom upphandling anskaffas; att destutom behörigen vidmakthålla det som tillgjordt vardes; att desst före på …?. Men sednast innan 1857 års slut, hafva å nybygget husligen nedsatt att derstädes sedermera att framgent förblifvande åbor, till hvilken högst nödiga etc. etc. / lika med näst föregående utslag no 420/ lagligen beifras. Skolandes detta utslag, genom sökandenas försorg, vid nästa häradsstämma i Lycksele lappmark för Kronofogden uppvisas. Anvisning.
År och dag som ofvan
På Landshöfdingeembetets vägnar
Utdrag af Syne Protokoll hållet i Skalmardahl den 10 julu 1851
S:d Efter kungjord termin medelst enfölgande Kungörelse:"Med anledning af Kongl Majts Resp Befallningshafvandes mig meddelade förordnanden komma följande syner att förättas å nedan uppräknade dagar och ställen uti instundande juni och juli månader neml; Thorsdagen den 20 juli hålles syn uti Skallmardahl hvarest lappmännen Jon Jonsson och Sjul Sjulsson i Wapsten anhållit om tillstånd att få inrätta hvarsitt nytt Krono Nybygge = =, hvilket härigenom warder kungjort, med erinran, att den eller de som tro sin rätt komma att blifva af någon fråga beroende böra komma tillstädes å de ställen och på den dag hwarje förrättning är utsatt att hållas. Stensele den 7 juni 1851 And. Gust. Bjuhr. Uppläst uti Stensele kyrka den åttonde /8/ juni 1851, betygar P:C Rådström, företog sig undertecknad Krono Länsman biträdd af Nämndemännen Pehr Johansson i Stensele och Mickael Rönnholm ifrån Kaskelougt tillfölje af Kongl Majts Befallningshafandes förordnande uti fastställte Remissional Resolution af den 22 Maji 1850 och 10 Marz detta år, meddelade i anledning af lappmännen Jon Jonsson och Sjul Sjulssons i Wapsten gjorda ansökning om tillstånd, att hvar för sig uti denså kallade Skallmardahlen få inrätta nytt nybygge, dermed Jon Jonsson uti sin ansökning begärt företrädesrätt till anläggningen.
Sedan synemännen å sålunda utfallen dag uti Skallmardahl sig infunnit och sammanträdt i sökandens Sjul Sjulssons kåta och vederbörande sakegare äfven kommit tillstädes, upplästes äfven åberopade ansökningar och resolutioner, hvar efter Jon Jonsson och Sjul Sjulsson till kännahavde att de kommit öfverens derom att Nybyggesutsyningen skulle ske för deras gemensamma räkning; Efter antecknades häraf och sedan synemännen infunnits vara ojäfviga företogs besiktning i parternas ?, då följande lägenheter besiktigades näml:
Tomt och bohstad för en nyhemmans inrättning förevistes om 1/8 mil i öster från Norska Riksgränsen och på norra sidan Wapstån emellan denna och fjellet Stenberg eller Gertsåive, hvarest marken är beväxt med tall, gran och björkskog; Jordmånen härstädes var af bördig beskaffenhet bestående af gröfre rödaktig bergmylla, dels stenfri och dels något stenig på åtskilliga ställen till en odlingsbar vidd af 1 tunnland som ansågs kosta att odla 2 Rp.leanis (?) kappelandet utföres med -64-
Om 2000 alnar österom förstbeskrevne åkermark förewistes lika beskaffad odlingsmark till 16 kappeland -32-.
Ängesmark
Upptogs och besiktades på norra sidan Wapstån emellan denna och fjellet Gertsoive, ifrån Riksgränsen till öster efter Skallmardahlen till Ammorklumpen om 7/8 mil i längd och 1/8 dito i bredd. Af denna långa och ovanligt vackra ängestrakt kan med säkerhet årligen bergas. 35 - -(skrindor hö).
Summa: 35,96-
Denna tillämnade Nybygges inrättningen blir den högsta efter detta wattendrag eller Wapstån inom Stensele socken och ligger omkring 17 á 18 milar i sydväst från Stensele kyrka.
Medelst Kungl Befallningshafwandes utslag den 7 december 1810 är råsträckningen emellan Åsele och Lycksele lappmarker fastställd och bestämd, att gå från stora Virisjauri efter Wapstån till Norska Riksgränsen; Och då nybygget således blifvit utsynt på norra sidan denna elf inom Stensele socken rå, och ingen nybyggare finnes hwarken inom Stensele eller Wilhelmina socken på närmare afstånd än minst fyra mil, så är säkert att ingen genom denna utsyning i ringaste måtto kommer att förnärmas; ..seende härtill och då Jon Jonsson och Sjul Sjulsson här hafver sina renbetesland hwilka de med laglig rätt innehafvwa, synes billigheten fordra, att de ega företräde framföre någon annan att å deras egna land anlägga nybygge, hälst man saknar ej exempel derpå, att lappar arbeta och odla sina nybyggen lika bra som många af swenska allmogen.
Nybygges inrättningen kallades Skallmardahl. Att sålunda wara synt och befunnit samt att lägenheterna lämnades obestridde wid synetillfället betygar. Skallmardahl, som ofvan.
På synemännens wägnar, Anders Gust. Bjuhr.


Gift 1835-01-18 i Stensele med
Sara Andersdotter, född 1809-02-25 i Vapsten, Lycksele, död 1885-03-21 i Skalmodal, Tärna. Bosatt i Södra Arefjäll, Vapsten. Dop 1809-03-05 Lycksele. Begr. Hattfjelldal 1885-03-29.

Barn:
Anders Sjulsson Dahlbäck, född 1836-09-07, död 1927-02-05
Anna Elin Sjulsdotter, född 1839-08-12, död 1922-07-14
Israel Sjulsson, född 1842-10-16, död 1909-01-09
Sara Margareta Sjulsdotter, född 1846-04-11
Maria Brita Sjulsdotter, född 1850-02-28
Elsa Sjulsdotter, född 1853-07-21
Jon Sjulsson, född 1856-05-12, död 1871-04-03


Forskare:
© Kjell-Åke Lundström. Adress: Ängsgatan 14, 92341 Stensele, Sverige. Telefon: 073-8187891
Denna sida är skapad med datorprogrammet Holger8 2022-11-26