Gått i skolan. I Lycksele HF bok står att han var född 1720.
Ministralie Hattfjelldalens Capell Dom 12, 13 et 14 p Trinit 1758 (13/8, 20/8 och 27/8) förrättat af Furtenberg: Introducered Clemet Mogensen lapp sin qvinde.
Mycket rik. När hans renhjord kom över Uman, så var det som en granskog (Västerbottenslapparna Drake, Nensén).
Anna Bergmark, hade hört att Clemet fått öknamnet "dompa", för att han lämmnade de största renoxarna kvar i fjället när han flyttade på hösten. Detta var nog med beräkning, ty de kunde gräva fram bete åt vajorna som lämmnats kvar.
Han hade en piga Ella Virenia och drängen Olof Månsson. Ella gifte sig med en Jon, och fick bland annat en son Sjul född ca 1740.

ÅR 1776 THEN 13: JANUARI PÅ LAGA TINGET I UME LAPPMARK.
S:d: Ehuru Härads Rätten så wäl åhr 1765 den 16 Januari, år 1774 den 12 Januari, som sistlidet år den 14 januarii beslutit, att Clemet Månsson i Wapsten skulle å sätt som Protocollerne visa, nyttja beteslandet Färpfiäll i lag med Thomas Siulsson Nortman, hans son Sjul och Per Siulsson. Så förmärktes ändock (veck på papperet oläslig rad), i synnerhet klagade Clemet Månsson, att han, som har stor ren magt, ej kan sig bärga om icke honom något stycke särskilt land tilläggas, hvartil skal lägenhet finnas, så wida Thomas Siulssons och the andras land äro af så tilräcklig widd att the andra Lappar therå införlofwar och följaktligen något theraf umbära kunde: Och althenstund thet ej kunde nekas, utan fast mera af Siul Thomasson och Per Siulsson medgafs hervid Nämndeman Anders Jonsson i Wapsten, så wäl som catecheten Per Eriksson intygade, nemligen att ett stycke af ferbfiells landet som kallas Robbendurg och utgör ungefär tredjedelen af färbfiellet må uplåtas Clemet Månsson samt wis skillnad emellan samma ställe och the öfriga delar af landet utsättas: för then skull och.thet landets ytor wid flyttningar, bättre torde förekommas om Clemet Månsson på thetta sätt från the andra skiljas än om wid theras samfälte nyttjande förblifwa skulle; ty gafs äfwen af Häradsrätten bifall att Robbendurg hädanefter må Clemet Månsson allena tillhöra, således att siön Robenjaur blifwer skillad, fastän the alla theri fiska, sedan bäcken Kosti Lobbolas Jocko, som rinner Österut i bemte Robenjaur samt widare, efter en liten bäck wästerut i Apielfwn, hwilken elf faller i Börkwattnet, tillfallande Clemet Månsson alt herwid som af färbfiellet är Norr om samt the andra thet som är söder om berörde skilnad, och skall then eller the af förenämnde lappmänn, som hädan efter utöfwer berörde gränts, twungen warda til syv daler silfmts wite förfallen. År och dag som förr Skriwit står ´/.
På Häradsrättens wägnar
Carl Fhurtenbach ´/.

Gift 1748-02-27 i Lycksele med
Marget Sjulsdotter Ainek, född 1725 (döpt 1725-01-10) i Vapsten, Lycksele, död 1777-12-15 i Vapsten, Lycksele. Bosatt i Örjel Stouravare Vapsten, Lycksele. Dop Lycksele 1725-01-10. Begravd 1778-01-11 Lycksele.

Barn:
Kerstin Clemetsdotter, född 1750, död 1765
Maria Clemetsdotter, född 1753, död 1753
Måns Clemetsson, född 1756-01-08, död 1811-08-25
Son Clemetsson, född 1758-12, död 1758-12
Karl Clemetsson, född 1761, död 1761
Sjul Clemetsson, född 1762, död 1762
Anders Clemetsson, född 1764, död 1764
Marget Clemetsdotter, född 1767-06-20

Gift 1780-03-06 i Lycksele med
Ulrika Sjulsdotter, född 1761-12-16 i Vapsten, Lycksele, död 1825-12-01 i Gran, Sorsele. Bosatt i Vapsten, Sorsele. Dop i Lycksele 1761-12-26. Begravd Sorsele 1825-12-04.

Barn:
Gunilla Maria Clemetsdotter, född 1781-04-22
Anna Helena Clemetsdotter, född 1784-12-03, död 1863-02-09