|
Lars Pålsson, född 1810 i Kultsjölandet, Vilhelmina,
död 1878-05-15 i Sollefteå. Bosatt i Blajkfjäll, Vilhelmina.
Tjänste dräng i Bergvattnet. Begynt läsa svenska ABC boken. Till Sollefteå.
Uttagit attest 1837-10-14 att höra till Vilhelmina.
Lyst 1836 27/2 i Åsele med änkan Elsa Margareta Persdotter
ÖSTRA MALGOMAJ/BLAJKFJELL LAPPSKATTELAND
Kmt Bh Wb Hd utslag uppå åborna Carl Persson och Olof Persson i Statsås, Per Erik Persson, Olof Daniel Persson, Daniel
Petter Hansson, Elias Isaksson och Mats Isakssons i Djupdal, Mårten Ersson i Andersmark samt Henrik Eliasson, Sven Petter
Svensson, Nils Isaksson och Johan Petter Erssons i Tjäl och Wilhelmina socken, gemensamma ansökning, att som af ett den 2
oktober nästlidet år författat och ansökningen bilagt protokoll visade sig att lappmannen Lars Pålsson i Östra Malgomaj eller
Blajkfjellandet så uppehåller sig med sina renkreatur inuti sökandenas och kringliggande byars slåtterängar, att det är en
omöjlighet för sökandena att ega bestånd derest Lars Pålsson å detta land, hvilket är beläget vid socknens ytterkant och på alla
sidor omgifves af byar, få därstädes med sina renkreatur vistas; det måtte sökandena befrias från intrång och Lars Pålsson och
hans renhjordar, mot skyldighet för sökandena att erlägga den skatt och onera, som för landet belöpa, hvaröfver ofvanbemälde
Lars Pålsson blifvit hörd och sig förklarat.
Gifvet å landskontoret i Umeå den 16 februari 1858.
Det sökandena åberopade och hit inlemnade protokollet är ord ifrån ord så lydande:
Sid 175: Utdrag af syneprotokollet hållet uti Djupdahl den 2 oktober 1857
§ 15
S.D. Efter i till Åsele, Dorotea och Wilhelmina Kyrkor i behörig tid och ordning kungjord termin, infann sig undertecknad
kronolänsman med biträde af nämndemännen Salomon Persson i Granliden och Hans Hansson i Skansholm uti Djupdahls by,
Wilhelmina socken för att, till ödmjukast följe af Kongl. Majts. Befallningshafvandes förordning uti Resolution den 3 mars
detta år, medelst anledning af lappmannen Lars Pålssons i Öster Malgomaj den derförutgågne januari ingifven ansökning,
utstaka gränserna för hans efter Konungens Befallningshafandes utslag den 4 januari 1845 innehafvande lappskatteland
Blajkfjell eller Östra Malgomaj; Och inställde sig dervid ej allenast sökanden Lars Pålsson, utan och från intill detta fjell
gränsande byamän, Per Erik Persson, Olof Daniel Persson, Daniel Petter Hansson, Elias Isaksson och Mats Isaksson i
Djupdahl, Mårten Ersson i Andersmark å egne och Tjähls byamäns vägnar, Olof Persson från Statsås, Nils Ersson för
Afwaträsk byamän och Henrik Olsson för Granliden och Ormsjö byamän uti hvilkas närvaro efter läsning af ofvannämnde
ansökning och resolution följande syn och undersökning företogs:-
Af företedd äldre rågångshandlingar fanns den upplysning, att rået för detta lappland sträcker sig: I öster mot lapplandena
Alblosele i Wilhelmina och Afwaträsk i Dorotea socknar.
Uti en (leväna?) å högsta Blajkfjellet kallat Svalan Galltjen, hvarifrån rået sträcker sig i norr österom Bakloåive, derifrån till
Hållbäfverhuset uti Laxbäckskroken, derifrån till Malgomajsjön. Derifrån går rået i väster till Skärhällan i sist nämnda sjö, där
tvärrå blifver och sträcker sig i söder i rät linie ifrån sistnämnde punkt till Skällmyran på högsta fjellet, där tvärrå blifver emot
Ormsjölandet i Dorotea och sträcker sig i öster ifrån Skällmyran till Wallhöjden och derifrån till förstnämnde råpunkt
Svalanfjellfjell.
Inom gränsen för detta lappland, som således ligger helt och hållet inom Wilhelmina socken just vid gränsen emot Dorotea och
upptager en arealvidd af cirka fyra qvadratmil widd, ligga byarna Djupdahl, Malgovik, Laxbäcken, Rembacka, Skansholm,
Skog, Mark, Tjähl och Andersmark som åbos af tillsammans fyratio bönder och nybyggare, deraf Djupdahls, Tjähls och
Andersmarks och Skogs åbor, hafwa sin egenteliga hufvudbergning ända upp under fjellkanten och åtskilliga myror på sjelfva
fjellet.
Egenteliga snöfjellet, som ej begagnas till bergning, består för det mästa af sumpigt myrland och obetydligt med renmossa
samt är ifrån fjelltrakten till uppgågna rået cirka ¼, 1/8 och 1/12 mil bredd och ¾ mil långt, inom hwilken sistnämnda terrain
dock ändå ligga åtskilliga insynta och afbergade ägor och myrslogar - att inhäfda och stänga omkring denna slott är omöjligt,
likasom det är en omöjlighet för lappen att så vårda sina renar, att de icke skola göra skada å kringliggande slottesängar som
härstädes måste utgöra hans hufvudsakliga föda.
Å östra och södra sidan om detta land tillstötande Afwaträsk och Ormsjö byamän, som på grund af KBh utslag den 7 juli 1801
och den 10 november 1817 innehafwa Afwaträsk och Ormsjö lappland, bestredo sökanden Lars Pålssons (ville?) öfverskrida
gränserna för det af honom innehafvande Malgomajlandet emedan de sjelfva begagnar sina lappland för egna renar, som
skötas af lappmannen Påhl Påhlsson.
Slutligen få synemännen på derom framställd begäran upplysa; att äfven Statsås slottesängar sträcka sig ända upp under fjellet
mot detta land; att Statsås, Afwaträsk, Ormsjöns, Tjäls, Andersmarks och Djupdahlens ägor äro sammanhängande å flera
ställen och runtom kring inneslutna Blajkfjellklumpen där Lars Pålsson har sitt huvudsakliga tillhåll; att Statsås, Djupdahls,
Andersmarks och Tjähls byamän lida största skadan utaf att renlapp vistas å detta land, där ingen sådan på öfwer tjugo års tid
suttit och, uti det att ohjelpligt för någon lapp med egande renkreatur uti derstädes vistas om dessa hemman skola äga bestånd,
hvarföre desse sistnämnde byars åbor önskan är att blifna gjorde lapp med renkreatur från sina ägor och erlägga belöpande
skatt och ränta för detta lappland.
Sökanden Lars Pålsson medgaf äfwen att han inom så inskränkt omfång omöjligen kunde vårda sina renar så att de ingen skada
skulle desse åbor ådstakomma.
Uppläst och riktigheten häraf å ömse sidor vidgåtts intygar - datum som ofwan
(Krono länsman)……………………………………
Salomon Persson i Granliden
Hans Hansson i Skansholm
Synemän
Detta med hvad Lars Pålsson uti sin afgifna förklaring anfört, har Kungl. Majts Befallningshafvande öfvervägt; och
alldenstund Kungl. Majts Befallningshafvandes allmänna kungörelse af den 13 oktober 1801, som genom Kungl. Majts nådiga
resolution af den 3 maj 1825 vunnit stadfästelse, till allmän efterrättelse inom Lycksele, Arvidsjaur, Arjeplougs, Jokkmokks
och Gillevare lappmarksförsamlingar gränsande socknarne Umeå, Degerfors, Skellefteå, Piteå, Luleå och Råneå stadgar och
förordnar, att den nybyggare, hemmans-åbo eller prästebordsinnehafvare, hvilken å sina ängar och slåttesängar, icke förvarar
höet uti ordentliga lador utan lägger detsamma i stack, bör sådanes sina stackar imed en stadig och tät gärdesgård, till fyra
alnars höjd samt fem eller sex alnars afstånd å alla dess sidor ifrån stacken inhägna så att kreaturen ej kunna åde åtkomma
höet, vid äfventyr att i annat fall sjelf stånda vid skada;
Fördenskull och (ehuru berörde satta att förvara …… och …. ) så icke veterligen är föreskrifvet till iakttagande i Åsele
lappmarks och derunder lydande Wilhelmina, Dorotea samt Åsele och Fredrika socknarna inom vilka möta enahanda hinder
och olägengeter i berörde hänseende sig förete, som uti förutberörde lappmarkssocknar, anser Kungl. Majts
Befallningshafvande sökandena såväl som andra hemmansägare och innehafvare jämte krononybyggare, hafva varit och
fortfarande wara skyldiga, att på ofwanberörde eller annat lika ofelbart sätt förvara inbergad gröda, så att densamma ej må
kunna af renkreatur åtkommas, ätas eller fördärvas, wid äfventyr att sjelfva stånda den skada som eljest kan ske; I följe hwaraf
och som sökandena icke styrkt, att deras i lador eller omstängda hässjor inbärgade hö eller annan gröda, blifvit af sökandenas
renkreatur till större eller mindre del förstörd, Kungl. Majts Befallningshafvande icke finner den af sökandena öfverklagade
olägenhet wara af sådan beskaffenhet, att förklaranden Lars Pålsson för närwarande kan afhysas från Östra Malgomaj eller
Blajkfjell lappskatteland, hwarjemte han den 4 januari 1845 blifvit inrymd, helst han, enligt företedde qvittenser, ifrån och med
för år 1846 till och med innevarande år har erlagt de för samma land belöpande utskylder.
Anvisning
År och dag som ofvan GM annot
Gift 1836 i Vilhelmina med
Elsa Margreta Persdotter,
född 1812-04-25 i Grundsjölandet, Vilhelmina. Bosatt i Blajkfjäll,
Vilhelmina. Dop Volgsjö 1812-04-25.
|